Tävling med gamla bekanta

Sovmorgon....härligt med helg. Efter frukost åkte vi iväg på tävling. Maken och barnen sprang miniknat medan jag kämpade i D35 klassen med några klubbkamrater. Förutom 10-mila var detta första tävlingen för iår. Jättekul att träffa klubbkompisar som man inte sett sen tävlingssäsongen tog slut i höstas. Nuförtiden väljer vi bort klubbträningarna i veckorna. Efter knappt 40 minuters löpning stapplade jag i mål, steget före svärfadern. Vi stämplade samtidigt vid sista kontrollen och sen kände jag pressen att spurta snabbare och det lyckades jag också med. Förresten så stod sönerna långt ner på upploppet och hejade och storebror "sprang med" mig in i mål. Jag slog honom inte med många meter. Han som är familjens Skalman kan springa fort när han vill. Snart blir jag ifrånsprungen. Måste nog försöka träna lite mer intervaller så jag får upp snabbheten! Knappt hann jag i mål förrän Lillebror ville att jag skulle springa med honom ett varv på miniknatbanan. På med en tröja och lite vatten och så iväg igen. Lillebror lotsade mig och visade vart vi skulle gå och hindren på vägen till kontrollerna. Nu var alla glada och nöjda, regnet som "vädret" hotat med började droppa tätare och vi kom iväg till bilen.
En annan roligt grej på tävlingen var att jag träffade gamla klubbkompisar från min barndomsklubb. Erland och Ulla såg mig och ropade. Jättekul att träffas och vi pratade en lång stund.